Vinterbilder från Mönsterås 1979

Mindes att jag tog ett antal rullar med diabilder från snökaoset vintern 1979. Jodå, de fanns kvar i mitt diaarkiv som omfattar ca 4000 bilder. Vid avscanning av diabilder mister man minst ett bländarsteg, därav de alltför mörka kvällsbilderna. Kameran jag använde var en Konica Autoreflex T, objektiv Konica, brännvidd ca 50 mm, film troligtvis Fujichrome 100 eller 200.
Bild 1. Telefonhytten utanför snuthuset har fått en rejäl snöhatt.


Bild 2. Den här vilt skottande snöarkeologen heter Sverker, här har han grävt fram sin SAAB V4 som blivit snöbegravd på Hagagatan.


Bild 3. Lokurspårning - vad var orsaken till denna urspårning, kan tänka mig att ligistbuset som sprängde ölkällaren på Gryxholm ligger bakom denna händelse.


Bild 4. Snöröjning av Sjögatan.


Bild 5. Snöröjning av Sjögatan invid Centralskolan.


Bild 6. Snöskulptur på Handelsbankshuset. Var då, längst upp till höger i mörkret.


Bild 7. Byxshopbutikens oskottade entre.


Bild 8. Stigen in till Torghallen.

Värmlandskörv

I snart 20 år har morsan och jag gjort "Värmlandskörv", det har blivit lite av en tradition att göra korv då slaktsvinet blivit levererat.
Blid 1. I den rostfria bunken finns 4 kg blandfärs av fläskkött och nötkött, iblandat är också malen rå potatis, brynt lök, kryddor och fläskspad.
Blandandet av färssmeten och övriga ingredienser görs för hand.
Recept i slutet av inlägget.


Bild 2. Innan man börjar korvstoppningen så steker man till några små färsbiffar för provsmakning.


Bild 3. Nödvändig maskinvara för korvstoppning är exv en hemassistent av modell/märke Elektrolux som visas på bilden här ovan.



Här förkokas den hemgjorda "Värmlandskörven" i ca 10 min innan de läggs i frysen, förkokningen av korvarna sker för att inte den inblandade potatisen ska sätta allt för stor prägel på smaken och för att korvarna annars blir mörkfärgade och då oaptitliga.

GrundRecept på "Värmlandskörv"
1 kg nötkött, 1 kg fläskkött.
Ca 2,5 kg skalad potatis som males eller 1/2 lit korngryn.
1/2 - 3/4 lit fläskspad.
3 msk brynt lök.
3 msk salt.
2 tsk vitpeppar.
1 tsk ingefära.
1 tsk kryddpeppar.
1 tsk salpeter (vi använder inte salpeter).
Ca 8 m krokfjälster.

Man kan givetvis smaksätta korven efter vad den egna gomen föredrar, själv har jag lagt till grillkrydda(KajP´) och vitlök.

Beredning: blanda nöt och fläskfärs väl med potatisen, löken och kryddorna. Smeten späds med fläskspadet lite i sänder under blandandet.
Färssmeten stoppas rätt så löst i krokfjälstret. I stället för potatis kan korngryn användas, korngrynen ska då svälla i fläskspadet över natten.
Om korngryn används kallas körven för "Lungkörv".
Värmlandskörv bör kokas innan den djufryses!

Sanningen om KOMMUNISMEN

I går sände SVT Kunskapskanalen den Lettiska dokumentären "The Soviet Story". Det är en mycket sevärd dokumentär där KOMMUNISMENS rätta ansikte visas upp och jämnställs med NAZISMENS.
Se en 10 min version av denna dokumentär på http://www.youtube.com/watch?v=sdsa%-jKzy4
Förhoppningsvis kommer den att visas i fullversion på SVT Play inom kort.

Besättningsbilder från Segelfartyg

Bilderna i detta inlägg är hämtade ur boken "Captain´s Album".
För större bild, vä klicka på bilden!

Bild 1. Gubbarna ser ut att förbereda förtöjning genom att skarva en kastlina till änden av förtöjningsvirket. Vad för slags knop eller stek som de använder vid skarvningen är svårt att se. I kaständen av kastlinan gjodes säkert också en "monkeys fist"/"apnäve", den fungerade som tyngd i kaständan.


Bild 2. Segelmakare/Segelsömmare under arbete i godväder.


Bild 3. Fångad Abatross i näven på en beckbyxa. Har i någon berättelse läst att man vid infångandet av Albatrossar använde agn på krok som släpades efter skutorna.


Bild 4. Fritidsnöjena ombord på segelskeppen var säkert inte så många då den mesta av tiden under segel gick åt till arbete och sömn. Väl förtöjda i land eller uppankrade på någon ankarredd och tid fanns tillgänglig så var säkert styrkemätningar och gymnastik/akrobatik en populär sysselsättning bland de yngre i besättningen.


Bild 5. Gång runt Kapstan. På de flesta större skepp fanns det minst en "Kapstan", oftast då för att ta hem ankarkätting och lyfta ankare med. På den här bilden kan man se att några av kapstangångarna tittar uppåt till, varför man kan anta att man lyfter upp något i riggen, kanske en ny "RÅ".


Bild 6. Besättningsfoto taget på den 4-mastade järn/stål Barken Lyntons "poopdäck"(mindre upphöjt däck på järn/stålskepp). Lynton sjösattes 1894 i Liverpool, 1914 såldes hon till skeppsredare Robert Mattson Mariehamn Åland. 21 Maj 1917 sänks hon av en tysk u-båt utanför Irlands sydkust.



Kaptenens fru på den 3-mastade Barken St. James från New York tycks ha en behaglig tillvaro under seglatsen. Det var väl inte helt ovanligt att kaptenernas fruar och barn var med på kortare seglingar då och då under bra förhållanden.
Vad det gäller denna 3-mastade bark St.James så verkar hon vara helt nybyggd när dessa foton togs(12 foton), allt är tipp topp, kanske är det bara en kortare nöjes eller leveransresa där familjen, fru, dotter och hund fått möjlighet att följa med.



Här tar kapten på St.James solhöjden med sin andra medhavda sextant. Båda inststrumenten är i behov av speglar och varsam behandling för att kunna fungera och ge sin användare ett tillfredsställande nyttjande.