Våren 1999 besökte jag Mönsterås polisstation ett antal gånger för att anmäla hot om våld mot min person, hoten var uttalade av invandrare från mellanöstern. Mönsteråspolisen nekade till att ta emot mina anmälningar, orsak: det skulle visa sig att Mönsteråspolisen var/varit faddrar för dessa biologiska varelser.
Vid ett av dessa mina besök på Mönsterås Polisstation våren 1999 blev det ett ganska så hetsigt ordutbyte mellan mig och en av poliserna som tjänstegjorde i receptionen. Under dispyten tilltalade jag denne polis sarkastiskt med "Lille Vän" och gjorde säkert så ett tiotalgånger innan polisen ifråga helt plötsligt uppvisar en näst intill vansinnigt ilsken uppsyn, han ryter,
"kalla mig "Lille Vän" en gång till och jag slår ner dig".
Polisen ifråga fortsatte i upplösningstillstånd att rytande få ur sig att han kände sig kränkt över detta "Lille Vän" tilltal. Minns att jag kände stor tillfredsställelse med att fått snuten i fråga att helt tappa koncepterna och dessutom hota med misshandel - hela situationen var ytterst komisk och jag fick verkligen anstränga mig till det yttersta för att inte börja skratta hejdlöst - ja, jag fick ont i magen av att kväva skrattet.
Käbblet fortsatte med polisen sittandes på en stol bakom receptionsdisken, det gick någon/några minuter varefter jag återigen kallade honom för "Lille Vän" var vid han ylandes som en varg kastar sig upp från stolen och är på väg över receptionsdisken, ett snärtigt ljud hörs - det är hans byxor som har spruckit där bak.
Lika snabbt som han kastat sig upp på receptionsdisken avslutar han attacken, han tar sig med vänster hand baköver för att känna efter hur stor reva det blivit samtidigt som han tittar på mig med uppspärrade ögon och ansiktet förvridet i en grimas som knappt går att beskriva.
Jag kan nu inte längre hålla tillbaka mitt tidigare kvävda skratt, jag skrattar som jag aldrig gjort tidigare, polisen står där bakom receptionen som fryst till is, han är blick stilla, tittar på mig med helt livlösa ögon, inte en blinkning kan registreras.
Jag tar mig ut därifrån skrattandes och på ben som knappt bär mig, skrattandet har försatt mig i ett nästan förlamat tillstånd. Jag snubblar ner mot bilen som var parkerad på parkeringsplatsen bakom polishuset, har svårt att ta mig in, väl inne låser jag dörrarna för säkerhets skull. Jag sitter där helt slutkörd, torkandes svett ur pannan, ja hela jag var genomsvett av skrattorgien.
Senare får jag svår huvudvärk, säkert att härleda till mitt våldsamma skrattande som förmodligen utsöndrade en mängd av endorfiner.
Ett gott skratt sägs ju förlänga livet men också att man kan dö av det samma, jag tror att jag var bra nära skrattdöden vid detta tillfälle.
Poismannens stolsnötta byxor inte att förglömma, de räddade mig kanske från att bli allvarligt misshandlad eller värre än så.
6 kommentarer:
Det hade varit intressant att se vad som hade hänt om inte byxorna gått sönder. Men utan vittnen hade du inte kommit långt ändå. Poliser betraktas ju som betrodda. En annan sak: hur kan polisen vägra att emot en anmälan?
Ja, vad hade hänt, troligen hade jag fått mer än en snyting, kanske hade man fått ett knä i ryggen, blivit nedpressad mot golvet och slutat andats.
Säkert hade fler snutar anslutit som gett och fått utlopp för sina genom åren upplagrade aggretioner mot min person.
Mot svensk polis hjälper inte ens ett tjogtal av vittnen eller lagbok om man är den person jag är. Jag är helt enkelt förföljd av statsmakten och dess olika fögderier för mina åsikters skull då jag anses vara terroristsympatisör(omnämt i tidigare inlägg). Ja, jag gör ju inget för att dölja att jag tycker genuint illa om sossejävlar exv.
Hur kan polisen vägra ta emot en anmälan frågar du: jo, svensk polis gör som den behagar med personer som mig, detta på order av det här landets högsta instanser. Det finns alltså ett paralellt rent kriminellt verksamt makthavar-Sverige bakom den till synes välputsade fasaden.
Ojj va gött att lille vännens byxa sprack mitt i tu & nötta va dom allt.Lite för små oxå då det slunkit neder en & annan burgare ytterligare i isterbuken kan noger allt tänkas.Hade varit en syn & hörsel upplevelse.
Jo, det var verkligen en upplevelse utöver det vanliga.
Den bukfylla som sväljs ner av "di där uppe" på åsen är nog mest bestående av bullar, kakor och pizzor. Blåskjortorna har ca 100 m till pizzerian och lika långt till Nelssons Konditori vilket säkert orsakar ett stort dagligt huvudbry - kan tänka mig att det blir tärningen som avgör vad som ska smaskas på för dagen.
Jag har i några tidigare inlägg här på min blogg berättat om mina kontakter med mönsteråspolisen genom åren och deras högst anmärkningsvärda beteende mot min person, det är ingen som helst tvekan om att jag särbehandlas ytterst negativt och det i ca 45 år.
Det går som en röd tråd genom alla dina berättelser: Du tycker väldigt illa om Polisen, i synnerhet på Storgatan i Mönsterås. Allt som skadar eller förringar dem ger dig njutning, och varje handling från deras sida är i dina ögon avsedd att skada och förfölja dig.
"Sebastian Nilsson Strandsjö sa...
Det går som en röd tråd genom alla dina berättelser: Du tycker väldigt illa om Polisen, i synnerhet på Storgatan i Mönsterås. Allt som skadar eller förringar dem ger dig njutning, och varje handling från deras sida är i dina ögon avsedd att skada och förfölja dig."
Det verkar som att du är upprörd över mina åsikter om ortens poliser.
Varför?
Är du själv polis, har du möjligen tänkt att bli en sådan själv eller har du någon anhörig inom skrået som du försvarar.
Förmodligen tillhör du den kategorin som naivt tror att poliser är hederliga, rättvisa, håller sig till reglementet som ska styra deras arbete.
Nej, polisen i det här landet och i Mönsterås gör precis som de behagar eller som de blir tillsagda av sina överordnade att agera - exv så styr åklagarna polisernas arbete vid brottsutredningar/förundersökningar.
En åklagare kan beordra den/de utredande poliserna i en förundersökning att utelämmna viktiga fakta/bevis om åklagare, div högre makthavare av någon anledning inte gillar det aktuella brottsoffret. Likaså kan polis och åklagare skydda en gärningsman om han/hon utför exv ett våldsbrott som tillfredställer polis, åklagare och div andra makthavare exv politiker.
Du känner säkert också till att poliser skyddar poliser när de begår brott i tjänsten eller privat.
Man har på så sätt byggt upp en kriminell struktur inom polisen som gör poliser i stort sett straffimmuna.
Sebastian Nilsson Strandsjö du lever i en korrupt stat och av vad jag kan förstå så är du helt tillfreds med det.
Skicka en kommentar