I början av 1970-talet gjorde jag min första resa till Finland och Helsingfors. Resan gjordes med buss M-ås - S-holm och färja från stadsgårdskajen i Stockholm till den finska huvudstaden.
Resan upp till S-holm, resan till H-fors, vistelsen i Helsinfors och återresan fram till att det kanske återstod 15 min till landstigning i S-holm hade varit lugn, inget hårt festande, inget bråk av något slag hade inträffat. Inför landstigningen vid stadsgårdskajen hade jag och mitt resesällskap och många andra passagerare sök oss mot utgången så som det alltid görs. Vi hade satt oss i en soffa en bit bort från receptionen mot utgången, vi småpratade, skrattade och hade det allmänt trevligt. Där vi satt hade vi god uppsikt över folket som hade samlats, de flesta uppträdde helt lungt även om det fanns en och annan som synbart fortfarande kännde av nattens festande.
En man i 50-årsåldern kommer vinglande bort mot utgången, han tar några steg framåt, några dito åt vänster å höger, ja det ser ut som han dansar sakta framåt, hans armar fälls in och ut för att med dessa motvikter parera sin svjaiga gång. Mannen tycks inte fästa någon märkbar uppmärksamhet vid övriga passagerare, han tar sig fram utan några större komplikationer genom att övriga resenärer stiger åt sidan.
Som redan sagt så hade vi lite småroligt där vi satt och det är möjligen det som får mannen att plötsligt stanna upp framför oss. Mannen ifråga har lite svårt att stå still, överkroppen pendlar/roterar lite medan han tittade forskande på oss.
Den berusade mannen fixcerar till slut sin blick på mig, varvid han skriker på sjungande finlandssvenska: JÄVLA FINNJÄVEL,SKA DU HA STRYK! samtidigt fäller han ut armarna och knyter nävarna.
Jag svarar på svenska med: JÄVLA FINNJÄVEL ÄR DU JU SJÄLV!
Jag fortsätter med: INTE SLÅSS DU VÄL MED ANDRA FINNJÄVLAR!
Mannen skriker: DU SER UT SOM EN JÄVLA FINNJÄVEL!
Jag säger: DÅ ÄR JAG JU LIK DIG DÅ, DU SLÅSS VÄL INTE MED NÅGON SOM LIKNAR DIG SJÄLV!
Mannen skriker: VA FAN I HELVETE SÄGER DU, ÄR JAG LIKA JÄVLA FUL SOM DU!
När mannen har uttalat sin sista replik är han på väg att börja ett angrepp - under tiden har två vakter dykt upp som i sista stund tar tag i mannen och drar iväg med honom under högljudda protester.
Den här mannens agerande har säkert sitt ursrung i de motsättningar som sägs finns mellan finlandssvenskarna i finland, äkta finnar och karelfinnar. Det finns ytterligare en grupp av finnar som de övriga kallar för HURRI, det är finnar från de övriga tre grupperna som flyttat till Sverige, "HURRI" skulle enligt min källa betyda svikare . Har fått detta om "HURRI" berättat för mig av en finne som under andra världskriget var tvungen att fly från Viborg(Vyborg).
Motsättningarn mellan de olika finska grupperingarna ska ha uppstått under och efter de båda finska krigen(vinterkriget och fortsättningskriget) mot Sovjetunionen under andra världskriget. När karelfinnarna flydde väster ut till det som nu är Finland var den övriga finska befolkningen tvungen att dela bostäder, mat och dylikt med de som flydde, detta egendomsintrång var inte upskattat. Det ska också ha genomförts en jordreform där större jordbruk styckades upp för att ge möjligheter för de flyende karelarna att kunna försörja sig då karelarna i huvudsak var bondebefolkning.
Har under åren kännt ett antal finnar och funnit att de är lite kaxiga men i grunden trevliga och bra att ha att göra med, men de tycker förstås att vi svenskar är ena riktiga mesar, oftast relaterat till krigsåren och tiden efter.
Tur var det väl ändå för den halv miljon finnar som emigrerade till Sverige efter kriget och långt in på 1970-talet att det fanns ett land som tog emot dem när det egna landet inte kunnde föda dem eller inte ville.
2 kommentarer:
Min fru säger att Hurri var ett nedlåtande ord om svenskar i allmänhet, inte särskilt för finländare som flyttat till Sverige. I alla fall i norra Finland.
Annars har du nog rätt när det gäller de olika grupperna. Men så har du även spänningar mellan finländarna som bottnar i inbördeskriget mellan vita och röda.
I Tornedalen spelar landsgränsen ingen större roll eftersom den bara är en kartkonstruktion och inte följer någon kulturell gräns. Där kan man jobba i ena landet några år, sedan i det andra landet några år etc.
Det blev väl så att de finnländare som flyttade hit till Sverige blev sedda som svenskar av de som stannade kvar i Finland.
Den finne jag har pratat om Finland med har berättat om avunden hos de som blev kvar. När min kontakt under semestrarna besökte det forna hemlandet i ny bil och med pengar på fickan fick han han ofta höra skällsordet "Hurri" slängt efter sig, så även hans barn.
Man kan väl tänka sig att ordet "Hurri" har sina anor långt tillbaka i tiden, kanske ända ner till tiden då det som i dag kallas för Finland benämdes som den svenska östra rikshalvan.
Det finska inbördeskrigt och den blodiga avslutningen med massavrättningar av rödfinnarna är något som fortfarande är ytterst känsligt för många finnar, de vill helst inte prata om detta oavsett vilken sida deras då levande släktingar stod på.
Det har ju varit en del reportage på SVT om de båda gränskommunerna och deras eventuella samanslagning.
Det är väl redan så att vissa av de båda kommunernas kommunala verksamheter gripper in i varandra.
Samma utveckling finns ju mellan gränskommuner längs den svensk-norska gränsen samt även i Öresundsregionen Malmö/Köpenhamn.
Skicka en kommentar