När jag ändå håller på med att minnas tjyverier här på Hagagatan 4A så måste jag berätta om när mina båtdynor plötsligt försvann en natt, detta hände runt mitten av 1990-talet.
I lägenheten mitt emot flyttade det in en Bosnisk familj bestående av två vuxna och två barn, de hade väl bott där i ca två veckor när jag en natt vaknar vid 02-tiden av att det är åtskilligt med spring i trapphuset. Det låter som att det är massor med folk på väg upp till den nyligen inflyttade Bosniska familjen.
Jag tänker, det är väl släktingar eller kompisar till familjen som är på besök om än att det är fan så sent för sådant. Jag kan dock inte höra något prat eller tjo och stim som det kan bli när det är fest på gång, tyckte det var egendomligt varför det grydde en tanke om att allt inte stod riktigt rätt till.
Jag sommnar dock snart ingen då trappspringet är över på ca 10 - 15 min, när jag vaknar upp på morgonen så minns jag att det varit en del oväsen i trapphuset under natten. Med anledning av den under natten fattade misstanken om att något inte stod rätt till med anledning av trapphusspringet går jag ner i källaren för att kolla förråden, låsen ser hela ut och likaså dörrarna. Jag öppnar det förråd där jag har lagt in mina båtdynor och ser till min fasa att de är väck, båtdynor för ca 40000 är stulna - fan, det måste ha varit utav den anledningen det var sådant spring i trapphuset i natt.
(Förrådet var försett med patentlås varvid hyresgästerna i trappuppgången hade möjlighet att ta sig in i förrådet, dock var det så och allmänt känt av övriga hyresgäster att förrådet enbart disponerades av mig och mina prylar, detta med MB tillstånd.
Så även om nu den bosniske grannens nyckel passade i låset så hade han ingen anledning att snoka där då han inte hade några egna prylar förvarade i detta förråd och som sagt ingen annan än jag hade rätt till att använda förrådet)
Med en gång så faller misstanken på att det är min bosniske granne som stulit dynorna. Jag går direkt upp från källaren till grannen och ringer på, en äckligt flinande mansperson öppnar och undrar vad jag vill. Vid dörröppnandet hinner jag se en skymt av mina dynor liggandes inne i det bortesta sovrummet, manens fru stänger skyndsamt sovrumsdörren.
Du, i natt har någon stulit mina båtdynor som jag förvarar i ett förråd nere i källaren - har du stulit dem frågar jag. Nej, nej, jag inte har stulit dem, säger det flinande äc... - hej då, säger äc... och försöker stänga dörren. Då jag sett en skymt av dynorna i sovrummet så tar jag tag i dörren, öppnar den, stiger in i lägenheten och går bort mot sovrummet. Jag öppnar sovrumsdörren och visst, där inne finns mina dynor som nu tjänstegör som lekplats för parets barn. Grabbben har en trehjulig cykel som han för glatta livet trampar runt med över mina dynor, dynorna har det året fått ny klädsel i ljusblått marintåligt manchestertyg, kostnad ca 10000sek.
-- Vad in i helvete gör mina båtdynor i din lägenhet frågar jag det flinande äc..., varför har du stulit dem!
-- Jag har stulit dem inte, jag har lånat bara dem, barnenen mjukt ha måste leka i, jag tillbaka lämna dem tänkte senare, säger det flinande äc... .
-- Jag säger: så du går in i ett förråd som inte tillhör dig och tar vad som passar dig, det är möjligt att man gör så i Bosnien men här i Sverige frågar man om man får låna prylar man ser och som man inte äger.
-- Du, nu ringer jag polisen, säger jag.
-- Nej, nej, inte polisen ringa, nej, nej, jag betala, jag pengar har, skriker det nu icke flinande äc... .
Jag går in i sovrummet och börjar syna mina dynor, jag kan inte se några skador varför jag säger: du får 30 min på dig att stoppa ner dynorna i de påsar som de låg i och så ska du bära ner dem till mitt förråd - om du inte fixar det så ringer jag polisen!
-- Ja, ja, jag det fixa.
Jag ställer mig nere vid förrådet för att se till att alla dynor kommer ner och är ordentligt förpackade när de läggs tillbaka och efter 30 min så är de på plats.
Efterspel: jag tar kontakt med de övriga grannarna i huset och informerar dem om att det finns en tjyv bosatt i huset varför de bör kontrollera sina förråd.
En av grannarna, en då politiskt verksam socialdemokrat(numera död), lärare och under någon period rektor på Parkskolan blir förbannad när jag berättar om vad som hänt och att det är den nye grannen från bosnien som är skylldig - ja, vem blev han förbannad på - jo på mig!
Han sossejävlen blev högröd i ansiktet av ilska när han får höra att jag gått in i den bosniska familjens lägenhet för att ta tillbaka mina ägodelar, han sossejävlen argumenterar på samma sätt som den som snott dynorna, dessutom menar sossejävlen på att vi svenskar får anpassa oss till andra seder och bruk (kulturyttringar)när vi får grannar från andra länder.
Ja, fy fan för sossejävlar och alla andra som resonerar på liknande vis!
P.S. Kan tillägga att den bosniske tjyven senare blev dömd till fängelse och böter för andra brott han begått här i Mönsterås.
7 kommentarer:
Det vá jävligt bra gjort & helt riktigt.Det är väl så att man får ta seden dit man kommer och inte landet man kommer till som ska anpassa sej.Jag tycker du är en skön lirare,gott & veta att det finns flera som vågar stå upp för sin sak.BRA
Jag har berättat om denna händelse för åtskilliga men knappast fått någon positiv feedback, med all säkerhet beroende på att det var invandrare inblandade.
Så, tack och bock för din support!
Du likväl som jag vet hur jävla flata svenskar är.Bra på att idka köksbordspolitik och inte stå för vad dom säger och tycker,öppet.Jag har förstått då jag läser din blogg att du anses som obekväm i vissa läger.Det är synd om människorna i lilla inskränkta M-rås som inte har ett eget liv.
Jo, svensken törs inte annat än mumla i skägget då han/hon vet att risken för reprisalier i en eller annan form alltid är en hotande realitet.
Det finns nog inget politiskt läger där jag annses som rumsren. Vänsterfolket anser att jag hör hemma på yttersta högerkanten medans högerfolket dömmer mig för att vara vänsterextrimist.
Jo det är sant att i M-ås får man inte avvika från det som här anses vara normaltillståndet för en Mönsteråsare.
Om avvikelse iaktas, så blir konsekvensen oftast den att man blir idiotförklarad.
Kommer att tänka på en person jag träffade på ute på golfrangen för några år sedan och som man kan säga representerar en vanligt förekommande mental människotyptyp i Mönsterås.
Personen ifråga har jag varit ytligt bekant med i många år men alldrig umgåts med (tack och lov). Jag försökte snacka lite golf med honom men han var direkt undvikande så jag sa inte så mycket mer utan lät honom vara ifred med frun. Jag hörde dock honom säga följande till frun "lustig typ det där, han har ingen familj och inget arbete, lustig typ".
Ja, det säger väl allt om klimatet i M-ås.
Du agerade förstås helt rätt. Jag hade nog gjort på samma sätt. Däremot ställer jag mig undrande till om mannens stöld var ett uttryck för bosnisk kultur. Han kan ju lika väl vara ett undantag. Att tjuvnad skulle vara ett typiskt drag i bosnisk kultur har jag aldrig hört talas om. För egen del har jag genom åren alltid haft betydligt större problem med de infödda mönsteråsarna än med de inflyttade. På alla skolor och bibliotek jag har jobbat på så har invandrarungdomarna alltid varit trevligast och uppträtt med störst vett och etikett.
I övrigt håller jag förstås med dig om att man får ta seden dit man kommer.
Jag kan inte se i mitt inlägg att jag HÄVDAR att tjyvnad skulle vara något som är typiskt för bosnisk kultur.
Däremot så ställde jag mig undrande/funderande/förklarande över hans handling och då med koppling till hans ursprung, citat " det är möjligt att man gör så i Bosnien men här i Sverige frågar man om man får låna prylar man ser och som man inte äger."
Numera lämmnar ju inte BRÅ ut brottsstatestik som är kopplad till specefikt etniskt ursprung - BRÅ gjorde så förut men slutade med detta (troligen riksdagsbeslut)då de redovisade siffrorna var ytterst graverande för de inflyttade etnisiteterna.
Har du jobbat på skolor och bibliotek i Rosengård, i Biskopsudden, i Skärholmen osv - nej, jag skulle inte tro det, är övertygad om att du då inte skulle tycka att invandrarungdommar är mer trevliga än svenska dito.
Detta med bibliotek: kom att tänka på biblan här i Mönsterås, sitter då och då på referensbiblioteket. Tidigare har det alltid tagits hänsyn genom att de som vistas där är så tysta som möjligt för att inte störa andra besökare.
Nu när det är många invandrare som besöker bilioteket och refb så har miljön radikalt förändrats på refb, från att ha varit en lung och rofylld oas så är det nu mera som en markandsplats där det pratas högt och störande och detta är inte att ta seden dit man kommer.
Bibliotekspersonalen som tidigare var rappa med att påtala refb regler har av vad jag förstått helt släppt kravet om uppvisad största möjliga hänsyn och tystnad på refb, detta för att tillfredställa invandrarnas behov av att i stort sett alltid högröstat kommunicera med kompisar och bekanta.
Detta ovan är knappast ett av invandrare gott uppvisat handlande i vett och etikett.
I storstädernas förorter är det helt annorlunda med kraftig överrepresentation av invandrare när det gäller brottslighet. Det räcker ju med att titta på Efterlyst så inser man ju det. Ledsamt.
Jo, visst har det blivit sämre med tystnaden på bibliotek. Jag vill för egen del kanske inte ha tillbaka de gamla kraven på absolut tystnad, men visst har man släppt iväg det på tok för långt.
Skicka en kommentar