Underrubriker i denna berättelse:
- FLYTTEN.
- FLYGFOTOT VÄCKER MINNEN.
- AKTIVITETER PÅ FRITIDEN.
- SKIDTUR ATT REKOMMENDERA.
- TOMPAVOR OCH ENARMADE BANDITER.
- HÄXPIPA, EN VRÅLANDE SVÄRANDE KVINNA OCH MYCKET BLOD.
1959 flyttade familjen från "Tingslund" till Bryggerigatan 6A.
Lägenheten var en liten enrummare med kök på tredje våningen med sk fransk balkong.
I husets källarvåning fanns den sk festvåningen som också fungerade som skola för lågstadiets första klass. Minns att jag själv gick där i källarvåningen mitt första skolår. Andra skolåret eller möjligen vårterminen första skolåret flyttade klassen till den då alldeles nybyggda Mölstadskolan.
Samma år 1959 flyttade vi vidare till Bryggerigatan 4B enrummaren byttes mot en tvårummare på första våningen med en stor härlig balkong i västerläge.
Syrran som var 7 år äldre fick eget kök, det var som en liten alkov i köket där en säng fick plats. Själv fick jag sovplats i sovrummet hos föräldrarna, sängen var en smal hopfällbar konstruktion där bädden hängde fritt i luften som en hängmatta, men det gick det också. Dagens barn skulle knappast acceptera ett dylikt arrangemang utan ringa BRIS och anmäla föräldrarna för psykisk och fysisk misshandel. Självklart skulle socialsossekärringarna idag ingripa och fosterhems placera barn som lever under sådana för dagen hemska omständigheter. Men så var det för de flesta barnfamiljer i Sverige vid den tiden.
FLYGFOTOT VÄCKER MINNEN
När man tittar på flygfotot här ovan(lånat från Jonny, Mönsteråsbloggen) taget sommartid 1961, visandes kvarteren Gladan och Pionjären (i centrum av bilden) så är det med blandade känslor man minns sin uppväxt. Man frågar sig själv, var var man, och vad gjorde man när detta kort togs, finns man med någonstans där i skuggorna, 9 år gammal och spejandes mot flygplanet, eller var man i skolan. Var det helg så kanske man var med familjen på Nynäs eller Oknö och badade. Var det semester var man troligtvis hos gammelmormor i Björkelund, beläget i de stora Smålandsskogarna utefter den vackra, slingriga och backiga grusvägen mellan Vena och Vimmerby, matande höns, skjutande med armborst, eller kanske man var inne i den charkuteribil som kom förbi där en gång i veckan.
AKTIVITETER PÅ FRITIDEN
Livet var för det mesta okomplicerat för de barn som växte upp i dessa kvarter. Det var ytterst få som levde i splittrade familjer. I dag är det nog mer regel än undantag att barnen lever med en förälder eller med en ny ersättnings förälder.
Har en känsla av att vi som var barn på den tiden var mer kreativa och fantasifulla än dagens dito vad det gäller att ta egna initiativ till sysselsättning, men som sagt det är bara en känsla.
I dag ser man aldrig barn och ungdomar på de gräsmattor och andra öppna ytor som vi använde vid lekar och spel. På gräsmattan bakom Holms Kiosk var det under sommarhalvåret nästan alltid någon aktivitet på gång. Fotboll var den populäraste aktiviteten bland grabbarna men det spelades också brännboll med mixade lag. Andra traditionella lekar var datten, kurragöma, fågel eller fisk, skumlekar i källaren, ja säkert var det fler lekar än så. En sommar då det svenska David Cup laget var extra framgångsrikt och Janne Lundqvist var den stora idolen fixade vi till en tennisbana på denna gräsmatta, linjerna bestod av löst utlagda träribbor och rep, nätet bestod av ett enda rep.
Minns att även en del vuxna var där och spelade med oss ungdomar bland annat R "Konjak" O. Jag har ett minne av en match mot honom, han hade inte helt lätt att vinna denna match och tyckte väl att det var genant att en spoling på 13 - 14 år bjöd på oväntat hårt motstånd så han började spela med hårda slag för att få slut på matchen. Minns att han smachade en boll som träffade rakt mellan benen på mig, den bollen kändes och jag fick lägga mig ner på banan med resultatet att matchen var slut. Det var givetvis inte så att han avsiktligt siktade på mig, men kanske ändå inte omöjligt.
FLER AKTIVITETER - SKIDTUR ATT REKOMENDERA
Övriga aktiviteter var att som Jonny (Mönsteråsbloggen) och hans kompisar utforska vindar och källare, på vägen ner för trapporna från vindsutrymmena ringde vi givetvis hårt på dörrklockorna och tryckte in locket på brevinkastet som slog igen med en smäll. En plats som var populär att vistas på om kvällarna var området kring mejeriet, det var fortfarande i drift då på 1960-talet. Det mest spännande där på mejeriområdet var förstås den ilskne mejeristen som jagade oss, misstänker att han tyckte det var lika roligt som vi tyckte det var spännande.
Övriga områden som vi intog då och då var kokullarna väster om nuvarande E22 eller som den då hette E66 och ännu tidigare Riks 4:an. Sylten ute vid Kråkerum var också ett populärt område, främst då tidigt på vintrarna då det oftast var där det först blev åkbar skridskois.
Under vintrarna var det landisbanan vid idrottsplatsen med bandy och ishockeyspel som var dragplåster nummer ett. Jag åkte också mycket skidor som barn och ungdom. En härlig skidtur gick upp till "skrähällarna". För att ta sig dit fick man skida genom kokullarna, därefter över åkrarna nordöst om "Guttorp" och komma upp från dessa åkrar på fliserydsvägen väster om tegelbruket, skida längs med denna väg ca 500 m för att därefter ta upp till höger genom granskogen och skida uppskattningsvis 3 km fram till bergknallarna, "skrähällarna". Väl där bar det utför och ner genom skogen, oftast åkte man rakt fram i ett spår vilket gav en hyfsat hög fart. Lustigt nog slog eller bröt man sig aldrig. På den tiden var fritidssysselsättningarna lek och spel till 90% alltid av någon idrottslig art. Det mest stillasittande man kom nära av var när det blev populärt att bränna kork med förstoringsglas. En märklig men kortvarig vurm var att köpa gummiband och knyta ihop dessa för att sedan mäta upp vem som hade det längsta utdragna hopknutna gummibandet. Den ilskne gubben på "Verners Husgeråd" var nog den som hade mest nytta av denna samlarvurm då det var dit man gick för att köpa dessa gummiband, misstänker att det var han gubben som startade denna högst lokalt förekommande samlarnoja.
TOMPAVOR OCH ENARMADE BANDITER
En sysselsättning som var populär för oss med liten veckopeng var att samla tomglas som vi pantade på systemet eller i någon affär. De bästa fyndplatserna för tompavor var nere i hamnområdet mellan brädstaplarna och längs med sjögatan bort mot kråkerumsbron. På vårarna och somrarna låg oftast fyllegubbarna utmed stängslet på kråkerumsylten, alldeles till höger om vägen när man färdas ut mot Kråkerum. Detta var också en bra flaskfyndplats där det också hände att gubbarna tappat pengar i gräset. De ihop tjänade pengarna gick till godis, godis och åter godis och så smällare.
Den enarmade banditen fanns väl då på 1960-talet bara i USA, men vi hade en på Bryggerigatan, HOLMS KIOSK. Denna barnkundanpassade enarmade bandit var laddad med godis och gav alltid godisvinster tillbaka för våra satsade pengar. Vinsterna bestod oftast av vingummin, kolor, sega råttor, skosnören, lakritsstänger mm och så en stapel LYS, det var fyrkantiga tabletter fyllda med sprit av olika sorter och mycket omtyckt av oss barn. Man kan tänka sig att dessa spritfyllda tabletter kan ha varit en grund/inledning till tidigt alkoholberoende och missbruk. Har inte sett denna LYS-tablett i kiosker och affärer på länge.
Då som nu är ju de giriga bodknoddarna inte så noga med vad man säljer till barn och ungdomar bara det kommer in stålar i deras penningpungar. Ur denna enarmade bandit kom det till oss barn även ut tobak oftast i form av ett litet paket "John Silver" eller "Prince" och så en och annan porrtidning. När det gällde tobak så var det dock främst den Moderska butiken som var målet, de sålde lämpligt nog cigaretter i lösvara, alltså styckevis.
HÄXPIPA, EN VRÅLANDE SVÄRANDE KVINNA OCH MYCKET BLOD
Något som alltid tilltalat oss killar är när det smäller, dånar, och tjuter, det behovet tillfredsställs ju med smällare av olika slag, allt från smatterband till häxpipor duger då. Kommer ihåg en händelse där en slängd häxpipa var inblandad och var nära på att orsaka död.
Denna tragikomiska händelse utspelar sig någon gång i mitten av 1960-talet i och utanför en lägenhet på Bryggerigatan 4B. Det är en varm men mulen sommarkväll, troligtvis fredag, klockan är kanske runt 18:00. Jag och några av grabbarna från husen i kvarteren smäller av smällare och kastar häxpipor utanför kortsidan på hyreshuset Bryggerigatan 4B. På denna kortsida finns toalettfönster som vetter ut mot nämda gata, ett av dessa toafönster (andra våningen) står öppet och det hörs att det är någon som badar. En tjutande och riktningsokontrollerbar häxpipa far in genom det öppna fönstret, ett illvrål hörs tillsammans med häxpipans tjut, svordomar svärs och ytterligare vrål och svordomar kommer ut genom detta toafönster. Man kan höra att vattnet i badkaret hastigt forsar ut på golvet när personen ifråga snabbt försöker ta sig ur karet. Ett ilsket rött ansikte visar sig i det öppna fönstret och det är hon som vi är lite rädda för, en mycket kraftig kvinna i 25 års åldern som vi kallar "chokladmaja". Vi känner oss lite skrajsna men ändå förväntansfulla inför vad som komma skall, hon skriker att hon ska komma ner, och ner kommer hon i rasande fart, iklädd endast en dyngsur gul badrock och träskor. Vi har ställt oss framför ingången till 4B och ser när hon kommer farande ner för trapporna. När hon är på det sista trappsteget och har sträckt ut den ena armen för att öppna entrédörren halkar hon och kör armen genom dörrens glasruta. Hon skär upp ett långt och djupt sår, blodet sprutar, hon skriker nu högt av smärta och rädsla. Ut från lägenheterna i uppgången 4B kommer det åtskilligt med folk som undrar vad som står på. Hon blir snabbt omhändertagen då det i denna uppgång bor en sjukvårdskunnig kvinna.
Vi springer vettskrämda där ifrån, jag vågar mig inte hem på bra många timmar, man känner sig ju skyldig. Vem som kastat just den häxpipan som tog sig in i badrummet var det ingen av oss som visste, så skulden fick bli kollektiv. Minns inte om jag fick någon bestraffning men det är högst troligt. I vilket fall som helst fick jag be om ursäkt och säkert också de andra grabbarna som varit med.
Det finns väldigt mycket upplevelser att skriva om från 1960-talets barn och ungdomsår, jag återkommer med fler berättelser, bland annat om "Polisen som ljög och lurade ett barn".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar